3 månader i London

(Det här inlägget skulle publiceras runt 11 i förmiddags, men internet dog så jag publicerar det nu istället.)




Jag bor i en stad med lika mycket invånare som hela Sverige. Jag bor i en stad där en enda gata fylls med 12 miljoner människors fotspår, veckan före jul.
Jag har svårt att förstå att jag faktiskt sitter i mitt rum, i ett hus på en gata i London. Det är fortfarande svårt att smälta och jag vet inte om jag kommer förstå det förrens jag är i Sverige igen. Jag kommer sakna allt jag har här. Friheten, möjligheten att sätta sig på tunnelbanan och åka till ett ställe jag varken hört om eller sett förut, och fortfarande vara i samma stad. Jag kommer sakna gatorna jag kan så väl men faktiskt inte riktigt granskat. Jag kommer sakna möjligheten att se nya saker varje dag, besöka nya ställen varje dag, nya affärer, nya statsdelar, nya parker och nya byggnader.
Jag önskar att jag kunde stanna upp och njuta av det jag har just nu. En ledig, barnfri dag i ett soligt London. Jag borde göra det bästa av den här dagen, för soliga dagar har vi brist på i December. Jag vill ge mig själv mer tid att njuta. Varför oroar jag mig så mycket för framtiden? Jag är där jag drömt om att vara så länge och jag är i den bästa staden i världen. Skit samma om jag inte vet vad som händer nästa år eller vad jag ska köpa i julklapp till familjen. Idag är en solig dag i det annars så blåsiga London, och jag ska NJUTA! Jag ska ta tunnelbanan in till centrum, köpa en kaffe och gå runt och NJUTA av staden!

Lets take a walk and see the world through each others eyes..